University of Ghana
| Part of | Africa |
|---|---|
| Industry | higher education |
| Inception | 1948 |
| Official name | University of Ghana, Legon |
| Short name | UG, UG Legon, Leg |
| Affiliation | Association of African Universities, Association of Commonwealth Universities, McDonnell International Scholars Academy |
| Funder | Open Society Foundations, Open Society Foundations, Open Society Foundations |
| Position held by head of the organization | chancellor |
| Motto text | Integri Procedamus, Integri Procedamus, Proceed with integrity |
| Continent | Africa |
| Country | Ghana |
| Located in the administrative territorial entity | Accra, Accra Metropolitan District, Legon |
| Coordinate location | 5°39′3″N 0°11′22″W |
| Basic form of government | Governing Council |
| Member of | Ghanaian Academic and Research Network, Association of African Universities, International Association of Universities, African Research Universities Alliance, Worldwide Universities Network |
| Child organization or unit | Noguchi Memorial Institute for Medical Research, National Film and Television Institute, University of Ghana Primary School, Legon, University of Ghana Department of Geography and Resource Development, University of Ghana Medical School |
| Headquarters location | Legon Campus |
| Language used | English |
| Official website | https://www.ug.edu.gh/ |
| Coat of arms | coat of arms of the University of Ghana |
| Official color | Deep Blue |
| Academic calendar type | semester |

university in Ghana
University of Ghana[1][2] la anɛ gɔmɛna university, bɛ Accra sʋꞌʋlum, Ghana nwa. Li anɛ university kʋdir ka lɛm an buntitaꞌar gat Ghana universities nam piinɛ atanꞌ la.
University la da pinꞌili bɛ yʋʋm tusir nɛ kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ anii la, bɛ nwadis anii la ni, li dabisir piinɛ yinne la ni.[3]University la da pinꞌil la, li da na buoni ye, University kɔligi of Gold Coast[4][5] bɛ naꞌasanam la saŋa bɛ Gold Coast. Li da laꞌamnɛ kɔligi kanɛ bɛ University of London la.[6] banɛ da gɔsidi zamisʋg yɛla ka mɛ lɛm tisid kasetta gbana kanɛ ka ti buon ye,degrees[7]. Ghana nɛ da diꞌe ba mɛŋ yit naꞌasanam nʋꞌʋsi la bɛ yʋʋm tusir nɛ kɔbisawai nɛ pisnu nɛ ayɔpɔi la nyaꞌaŋ, ka koligi la da tiak an University Koligi of Ghana.[8]
Li da lɛm tiak yʋꞌʋr la yaꞌas ka li an University of Ghana bɛ yʋʋm tusir nɛ kɔbisawai nɛ pisyuobu nɛ yinne , li da yuꞌuŋ tiak an university status.[9]
University of Ghana la bɛnɛ ya-toun Accra Legon hills ka mɛ bɛ ya-nyaꞌaŋ Accra teŋpuug. sakurbiis la kanl gat tusa piisnaasi.
Ba gbanꞌar
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Ba yɛl ye banɛ an University kanɛ an yiiga nɛ vɛɛnsʋg pʋʋgin bɛ dunia nwa wʋsa ni.
Pinꞌilig
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Ban da pinꞌil West African Commission of the Asquith Commission on Higher Education sankpanꞌasim tɛnꞌɛsin la[10] ka Rt. Hon. Walter Elliot an chairman la ni[10] ka sakur nwaꞌ yina yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ anii (1948) la ni.[10] Commission la da yina ye li nar ka ba mɛ university colleges ka ba naal nɛ University of London, anina ka University College of the Gold Coast da pinꞌil ka li dɔl wada, yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ anii, nwadis anii, dabisa piinɛ yinne (11 August 1948) ye li sʋŋ university zamisig, nɛ vɛꞌɛnsig nam zamisig.[10] Gold Coast dim da zanꞌas ye ba da mɛ sakur dɔɔg yinne maꞌa ka di an ye British West Africa region wʋsa nidib kɛma, college kan da bɛnɛ Nigeria. Ban da zanꞌas la kɛ ka ba da pinꞌil University of Ghana.
Gbaŋ kanɛ ka University of Ghana da zʋŋ la ni, Professor Francis Agbodeka, yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ piswai nɛ anii (1998) la, ba da nyɛ "nidib ayi banɛ da paas wada maanib ni la da tʋm nɛ ba mɛŋ paŋ ye ba paam ligidi mɛ sakur nwaꞌ. F. M. Bourret, yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ awai (1949) la, paꞌal ye pʋtɛnꞌɛr kanɛ ka Dr. Nanka-Bruce da pianꞌa Radio Station Zoy paꞌal Gold Coast nidib yʋʋm tusir, kɔbidwai nɛ pisnaasi nɛ ayɔpɔi, nwadis piiga (October 1947), la " da paasi sʋŋ ka one da gɔsid sankpanꞌasim tɛnꞌɛs la" da siꞌak ka bas suor yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnaasi nɛ ayɔpɔi (1947) la, "ka di kɛ ka ba pinꞌil Gold Coast University College."[11]
University of Ghana pinꞌilig, da dɔlnɛ Elliot Commission's dim nidib bɛdigʋ da siak (ani ka Sir Arku Korsah one an Gold Coast nid la da paasi ba), da anɛ lʋga bɛdigʋ nɛ nidib bɛdigʋ mugusug zug, banɛ bɛ yaan nɛ banɛ bɛ tɛnsiꞌeba ni. Nidib banɛ da an Ghanaian nidib, laꞌasʋg nam nɛ lʋga banɛ da sʋŋ ka University College of the Gold Coast/Ghana, da kɛna la siꞌeba anɛ Dr. Nanka-Bruce, Rev. Prof. C. G. Baeta, nɛ Sir E. Asafu-Adjaye, Dr. J. B. nɛ Danquah.
yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisyuobʋ nɛ yinne (1961) la, Ghana gɔmɛna, ka Kwame Nkrumah da an zugraan la da bas suor ye University of Ghana Act, 1961 (Act 79) tʋm tʋʋma, ka di kɛna diꞌe University College of Ghana zinꞌig. Tʋʋm kan zug, university la da paami ba mɛŋ nyali ka yʋʋn tʋmmi ba tʋʋma ba kɔnꞌɔ.[12]
Chancellor zinꞌig
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Chancellors kʋda banɛ gaad
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]vice chancellor zin'ig
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]
Gbanvɛɛnsa
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]- ↑ https://web.archive.org/web/20061004065312/http://www.cies.ws/newsletter/sept_06/Ghana.htm
- ↑ https://web.archive.org/web/20061004065312/http://www.cies.ws/newsletter/sept_06/Ghana.htm
- ↑ https://web.archive.org/web/20061004065312/http://www.cies.ws/newsletter/sept_06/Ghana.htm
- ↑ https://www.ug.edu.gh/about/overview
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana#cite_note-5
- ↑ https://www.topuniversities.com/universities/university-ghana
- ↑ http://www.users.globalnet.co.uk/~univghana/ghanahed.htm
- ↑ https://web.archive.org/web/20170921192554/https://www.ug.edu.gh/content/establishment-university
- ↑ https://books.google.com/books?id=3sp1pAOfXgIC&pg=PA166
- 1 2 3 4 "Establishment of The University | University of Ghana". University of Ghana. Archived from the original on 21 September 2017. Retrieved 24 May 2020.
- ↑ "The Gold Coast: A Survey of the Gold Coast and British Togoland, 1919–1946". academic.oup.com. Retrieved 14 October 2023.
- ↑ "University of Ghana in Ghana - Master Degrees". masterstudies. Retrieved 28 May 2020.v