National Commission for Civic Education (NCCE)
National Commission for Civic Education (NCCE) anɛ gɔmena tʋʋma lʋgʋri bɛ Ghana.[1] Lʋgʋr la tʋʋm anɛ ye ba paꞌal Ghana dim ban na bɛ siꞌem/ ba bɛllim yɛla.[2] Ba da maal lʋgʋr la nɛ dɔlisid Act 452 of the Parliament of Ghana yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ piswai nɛ atan la ni (1993).[3]
Din an siꞌem nɛ nambanɛ bɛ di pʋʋgin
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Nidib ayɔpɔi tʋm lʋgʋr la ni ka di kpɛɛm aan di kʋkdaan, nyaꞌadɔlib ayi nɛ nidiba anaasi banɛ paas lʋgʋr la pʋʋg. Ghana Zuraan ɛɛnti diꞌe saꞌalʋgʋ yi nimbanɛ an Council of State dim la sanꞌan ka gaans nimbanɛ nar ye ba tʋm lʋgʋr la ni .[4]
Onɛ tʋm lʋgʋr la ni ziꞌesim
Di anɛ tilas ye nimbanɛ tʋm lʋgʋr la ni an Ghana nidib bɛɛ yi Ghana ka mɔr ziꞌesimnam banɛ paꞌal ye o daana na nyaŋi lieb Wadmaan Ghana kpɛla ka mɛ pʋ an tuon gat naꞌadɔsiꞌa nii.[4]
Ziꞌelis banɛ bɛ tis banɛ tʋm lʋgʋr la ni
Nimbanɛ tʋm National Commission for Civic Education la mɔr nyadi nam kɔnꞌɔb kɔnꞌɔb dɔlisidi ba ziꞌesim tʋʋma la ni. "Lʋgʋr la kʋkdaan na mɔr nyadi kanɛ ka Appeal kɔɔt Piyamnam mɔr, ka o nyaꞌadɔl na an nwɛnɛ High kɔɔt Piyamnami an siꞌem la".[5] Nidiba anaasi banɛ kpɛlim lʋgʋr la ni la ziꞌesim na yinɛ Ghana Wadmaannibi gbanꞌe siꞌem.[6]
Lʋgʋr la tʋʋma
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Dɔlisid Ghana wada gbaʋŋ la yɛl siꞌem la, lʋgʋr la nar ye di tʋm tʋʋma anu.[2][7]
1. Nar ye di paꞌal ka kɛ ka nidib baŋ ziꞌelis nɛ gbanꞌar dinɛ paꞌal ye Republic of Ghana wada gbaʋŋ la an wada kanɛ ka sɔꞌ wʋsa na dɔl.
2. Paꞌal ka kpɛmis nidib la ye ba guꞌum wada gbaʋŋ la saŋa wʋsa, ka da bas suor ka nidib tuꞌugi di ka sanꞌam wada la
3. Gbanꞌe gbanꞌabanɛ ka gɔmena na nɔki tʋm, saŋa yinne paae yinne, gbanꞌe gbanꞌari tis teŋ la wʋsa, tis regiona ka mɛ gbanꞌe tis district nam ka di sʋŋ ka wada gbaʋŋ la yɛl siꞌel la nyaŋi tʋm.
4. Gbanꞌe, tʋm ka gɔs gbanꞌabanɛ an ye di paꞌal nidib ba bɛllim na an siꞌem siꞌem Ghana kpɛla ka ba baŋ ye ninsaal wʋsa nyadi anɛ zaalim ka sɔꞌ pʋ daamidi o tiraana.
5. Ba vɛɛns ka tis gɔmena labaar, dinɛ guꞌ ka nidib pʋ nyaŋidi dɔl wada din nar siꞌem ka di yinɛ nidib ziꞌesim pʋ zɛm taaba nɛ suobanɛ ka ba na dɔl ka nyaŋi maal yɛlkan.
Tʋʋmtitada banɛ ka di tʋm
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]National Commission for Civic Education nie paalʋ nɛ vɔɔtʋg yʋʋm ka ba ɛɛnti giligidi paꞌan banɛ vɔɔtid la vɔɔtʋg la ye di an siꞌem nɛ ban na an siꞌem ka vɔɔt la naam paae, vɔɔt la saŋa nɛ vɔɔt la yaꞌa gaad.[8][9] Fassi ka yʋʋm tusa ayi nɛ piinɛ ayi Ghana wʋsa vɔɔtʋg la paae (2012 Ghanaian general elections) lʋgʋr la da giligi paꞌal banɛ vɔɔtid la wʋsa vɔɔt saaŋ la ka ba ye ba paas la na an siꞌem.[10]
Ban nɛ banɛ laꞌasi tʋm
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Lʋgʋr la laꞌasnɛ nɛ lʋgsieba nyaŋidi tʋmmi ba tʋʋma sʋꞌʋŋa ka daʋŋ kae. Lʋgʋban yinne anɛ Ghana Institute of Linguistics, Literacy and Bible Translation GILLBT, banɛ nyaŋi sʋŋ ka ba lɛbig yʋʋm tusir, kɔbiwai nɛ piswai nɛ ayi wada gbaʋŋ la (1992 Constitution of Ghana) keŋ Ghana buudi pianꞌad pistan (30 Ghanaian languages). Di mɛ lɛn laꞌas nɛ International Federation of Women Lawyers lɛbig "Rights of Ghanaian Women" keŋ buudi pianꞌad sieba ni.[11] Yʋʋm tusa ayi nɛ pisi nwadis piinɛ yinne la ni (November 2020), European Union (EU) da tis lʋgʋr la ligidi nwɛnɛ Eurosnam miliyɔŋ yinne. Nɛꞌ da anɛ ye di sʋŋ lʋgʋr la ka ba giligi mɔɔli tis nidib sumalisim yɛla ka vɔɔt la naam paae, din da kpɛlim nwadig yinne ka vɔɔt paae la. Ba da maan nɛꞌɛŋa ka ba pʋtɛnꞌɛr bɛnɛ regionnam anu banɛ bɛ Northern Ghana la ka zamiskaŋa da nar ye di nɔk nwadis piinɛ anii.[12]
Nimbanɛ bɛ lʋgʋr la ni
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]| Kpɛŋ | Yʋꞌʋr | Saŋa |
| Chairman | Josephine Nkrumah | 2016-present |
| Deputy Chairman | Samuel Asare Akuamoah | 2015-present |
| Deputy Chairman | Kathleen Addy | 2017-present |
| Commission Member | Hajara Mohammed Ruffai | |
| Commission Member | Philomima Abena Anyidoho | |
| Commission Member | Sylvia Annoh | 2017-present |
| Commission Member | Victor K. Brobbey | 2019-present |
Onɛ an lʋgʋr la kʋkdaan nananna anɛ Josephine Nkrumah. Ka kʋkdaan nyaꞌadɔl aan Samuel Asare Akuamoah.[13] Zuraan John Mahama da gaŋ Josephine Nkrumah ye o an lʋgʋr la kʋkdaan yʋʋm tusa ayi nɛ piinɛ yuobʋ nwadis piinɛ ayi la ni (December 2016).[14]
kpɛɛm kʋda
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Gbanvɛɛnsa
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]
- ↑ http://www.acronymfinder.com/National-Commission-for-Civic-Education-%28Ghana%29-%28NCCE%29.html
- 1 2 https://web.archive.org/web/20140826084844/http://www.nccegh.org/index.php?option=com_content&view=article&id=44&Itemid=303
- ↑ https://web.archive.org/web/20140511125246/http://www.judicial.gov.gh/constitution/chapter/chap_19.htm
- 1 2 http://ghanalegal.com/?id=3&law=175&t=ghana-laws
- ↑ https://www.modernghana.com/GhanaHome/regions/constitution.asp?menu_id=6&sub_menu_id=13&gender=&s=a
- ↑ https://www.modernghana.com/GhanaHome/regions/constitution.asp?menu_id=6&sub_menu_id=13&gender=&s=a
- ↑ https://web.archive.org/web/20160304065216/http://www.mofep.gov.gh/sites/default/files/pbb/National_Commission_Civic_Education.pdf
- ↑ https://web.archive.org/web/20190904234841/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/republic/constitution.php?id=Gconst19.html
- ↑ http://vibeghana.com/2012/01/27/ncce-launches-revitalise-civic-website/
- ↑ https://web.archive.org/web/20140405111920/http://graphic.com.gh/archive/General-News/ncce-works-on-national-cohesion-stability.html
- ↑ http://www.gillbt.org/2012/03/achievements/
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/general-news/european-union-supports-ncce-with-1-million-grant.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20200711114851/http://www.nccegh.org/commissioners/
- ↑ https://www.myjoyonline.com/news/2016/December-20th/mahama-appoints-joseph-and-josephine-as-chraj-ncce-bosses.php
- ↑ https://archive.today/20140304092420/http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.334000.1.479910
- ↑ https://www.graphic.com.gh/news/politics/ncce-boss-named-ec-chairperson.html