Samia Nkrumah
| Sex or gender | pua |
|---|---|
| Country of citizenship | Ghana |
| Yu'ur Kane ka ba tis o | Samia |
| Zak yu'ur | Nkrumah |
| Du'am yuum | 23 Sigir/Nwadisayɔpɔi 1960 |
| Duam zin'ig | Aburi |
| Father | Kwame Nkrumah |
| Mother | Fathia Nkrumah |
| Sibling | Gamal Nkrumah, Sekou Nkrumah |
| Languages spoken, written or signed | English, Ewe |
| Writing language | English |
| Tuuma | journalist, politician, chairman of the executive board, bank teller |
| Employer | Al-Ahram, Jomoro Constituency |
| Position held | Member of the 5th Parliament of the 4th Republic of Ghana |
| Educated at | SOAS, University of London, Achimota School |
| Start of work period | 1989 |
| Member of political party | Convention People's Party (CPP) |
| Ethnic group | African people |
| Religion or worldview | Christianity |
| Hair color | black hair |
| Eye color | dark brown |
| Official website | |
Samia Nkrumah (ba da duꞌa o nɛ 23 naadʋʋnr nwadig 1960)[1] anɛ Ghana pɔlitis nwɛꞌɛd ka an Nɔraʋg naꞌadɔɔg la kpɛɛm ( CPP). Wadmaanib vɔɔdʋg kanɛ da bɛ yʋma 2008 la ni la, o da di Jomoro wadmaan kʋk la,[2] ka li da anɛ o yiiga nyiꞌab ka o da ziꞌen nyiꞌa. O anɛ Ghana yiiga gɔmena zudaan kʋdʋg Kwame Nkrumah puꞌayua.[3]
O pinꞌilʋg bɛllim nɛ o sakur ken yɛla
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Ba da duꞌa samia bɛnɛ Aburi teŋ kanɛ bɛ Eastern Region Ghana nwa ni la nɛ yʋma tusir nɛ kɔbiswai nɛ pisyuobʋ (1960) la ni.[4] Ba da mʋgʋs o nɛ o maꞌ nɛ o tanp la ye ba yi Ghana sʋꞌʋlʋm kpala daakanɛ ka mʋgʋsʋg nɛ paŋ zaba da duoe ye ba yiis Kwame Nkrumah kʋk la ni la. Ala ka Egyipt gɔmma da diꞌe ba buudi la wʋsa zinꞌin Egyipt sʋꞌʋlʋm anina.[5] Ka on nɛ o yidim la da lɛb Ghana sʋꞌʋlʋm na nɛ yʋma 1975 kanɛ ni ka General Acheampong National Redemption Council da buol o la, o keŋ Achimota sakur bɛ anina. Ka laꞌam nɛ lin da an siꞌem la, o da lɛn bas Ghana sʋꞌʋlʋm la yaꞌas saŋkanɛ ka o maꞌ da gbanꞌe bɛɛ bɔɔd ye o lɛb EGYIPT sʋꞌʋlʋm yʋma 1980 pinꞌilʋgʋn sa la. Samia da tɔlis keŋ London sʋꞌʋlʋm ti keŋ university of London sakur kanɛ an school of oriental and African studies yʋma 1991 la ni. O da lɛn naae o mastɛs digirii kasɛta gbaʋŋ bɛ sakur kan ni nɔɔ yʋma 1993 la ni.[1]
O tʋʋma yɛla
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Samia Nkrumah pinꞌili o tʋʋma bɛnɛ London bank kanɛ da bɛ India sʋꞌʋlʋm yʋma 1989 la ni n an onɛ gɔsid nidib ligidi digilʋg nɛ yiisʋg yɛla nɛ ɔfis tʋʋma sieba paas. O da lɛn anɛ labaya tʋmtʋn n tʋm nɛ Al-Ahram zinꞌis kɔnꞌɔb-kɔnꞌɔb ni yʋma 1989 la ni.[1]
Pɔlitis nwɛꞌɛb yɛla
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]
Zaŋ kenne o labaar yɛla kanɛ ka ba da sɔb ka li yʋꞌʋr buon ye, “mandela paal la anɛ puꞌa” la. Huffington post da paꞌal ka pianꞌa o yɛlasʋma banɛ sʋŋ Ghana pɔlitis nwɛꞌɛdib siꞌem. O anɛ ninbanɛ da sʋꞌoe Africa must unit[6] kanɛ ka li yɛlkpan an ye li sʋŋ nɔbig Kwame Nkrumah nyɛɛb (pʋtɛnꞌɛr baŋir) nɛ pɔlitikal malima yɛla la nid yinne.[7] Nwɛnnɛ on da paas ninbama ni la, o da gbanꞌe o pʋtɛnꞌɛr ye o kpɛnꞌ Ghana pɔlitis nwɛꞌɛbin.[8]
Wadmaan yɛla
Vɔɔdʋg kanɛ da bɛ yʋma 2008 la ni la, o da ziꞌen nyiꞌa Jomoro teŋ kanɛ bɛ western region sʋꞌʋlʋm la wadmaan naꞌam kʋk la ka dii li nɛ vɔɔt kal 6,571 ka bas Lee ocran onɛ an maꞌasim tiig naꞌadɔɔg nid la, ka li an pisnu kɔbʋga pʋʋgin (50%) vɔɔtnam la wʋsa pʋʋgin.[9][10] Ka lin da an on maꞌaa da an nɔraʋg naꞌadɔɔg nid (CPP) bɛ wadmaanib yin la, li da anɛ gaŋir tis o ye o dɔl NDC dim banɛ an ninbabʋg bɛ wadmaanib yin la bɛɛ o dɔl NPP dim banɛ an biꞌela la.[11] li nyaꞌaŋ ka o da gbanꞌe o pʋtɛnꞌɛr ye o dɔl NPP dim bɛ Ghana republic kanɛ aan anaasi la wadmaanib yir kanɛ paas anu la ni.[12][13]
CPP kukdaan
On da lieb Anɔraʋg naꞌadɔɔg (CPP) la kpɛɛm yɛla,Onɛ da an puꞌa kanɛ an yiiga sɔb n an paati titaꞌar kpɛɛm bɛ Ghana nwa ni. O paŋ bɛɛ o nyaŋir kanɛ ka o mɔr la laꞌas nɛ paati la puꞌaba atanꞌ yina ziꞌen nyatir ye ba vʋꞌʋg bɛɛ tɛndig CPP paati la, ka ziꞌen tis nɔɔr nyain waꞌae kati naꞌadɔɔg la da mɔr pʋtɛnꞌɛr ye li sʋŋ nɔbig puꞌab nɛ mɔr suor ka ba naa nyaŋir maan siꞌel la. Onɛ da an yiiga puꞌa kanɛ ka ba vɔɔt gaŋ o ka o an kpɛɛm tis nɔraʋg naꞌadɔɔg la (CPP) sawaꞌad nwadig la dapiiga daar yʋma tusa ayiꞌ nɛ pii nɛ yinne la ni (10th September 2011). O da di vɔɔt la nɛ vɔɔt kal 1,191, ka onɛ da pʋn dɛŋim bɛ kʋk la zug ka o saŋa paae ka o lɛn nyiꞌad nɛ o la mɛ da mɔri vɔɔt kal 353. Ka on da paam yaꞌan kaŋa la zug la, o da an puꞌa kanɛ an yiiga sɔb lieb paati titaꞌar kanɛ bɛ Ghana nwa ni kpɛɛm, tʋm ala hali ti paae yʋma 2015.[14]
Mɛŋ bɛllim yɛla
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]Samia aan o saam Kwame Nkrumah onɛ da an yiiga Ghana gɔmma zudaan nɛ o maꞌ Fathia Nkrumah bikanɛ tial ayiꞌ o biis la wʋsa ni. Kwame Nkrumah da an yiiga prim minista nɛ Ghana gɔmma zudaan onɛ da faaen Gold Coast yi nasanam la nuꞌusin ka mɔr faangir kena yʋma 1957.[3] On da an pan-Africanism kpɛɛm kanɛ ziꞌe li yɛla la, Nkrumah da an onɛ sʋꞌoe bɛɛ naam Africa nɔɔr yinnɛ laꞌasʋg la ka an onɛ di Lenin sunmalisim ligidi la yit soviet union yʋma 1962 la ni.[15] Sania mɔr tanpa ayiꞌ; ba anɛ Gamal Nkrumah nɛ Sekou Nkrumah. O mɛ lɛn mɔri o taʋn kpɛɛm professor francis Nkrumah[16] onɛ an sakur paꞌan-paꞌan kanɛ keŋ vʋꞌʋsʋm ka da lɛn an noguchi memorial institute tiima vɛɛnsʋg kpɛɛm bɛ Legon Ghana nwa ni.[17] Ka ban da nyaŋ yiis o saam nɛ Ghana yiiga sɔgianam paŋ zaba kanɛ da bɛ yʋma tusir nɛ kɔbiswai nɛ pisyuobʋ nɛ ayuobʋ la nwadisa ayiꞌ la li dabisim piiga daar la,[18] samia mɛŋ nɛ o maꞌ nɛ o tanp la da kpɛnꞌ lɔpit keŋ Cairo kanɛ bɛ Egypt teŋin la ka li anɛ Egypt zudaan Gamal Abel gɔmma la da mɔri ba keŋ anina ye ba ti zinꞌin ka ba saam la mɛ keŋ Guinea.[19] O ɛlli Micheal Melega onɛ an Italy Danish dim dau la. Ba mɔr biribiŋ ka o yʋꞌʋr buon kwame Thomas melega.[20][21] Samia miꞌi nɛ Arabic nɛ Italy nɛ Danish nɛ naꞌasaal pianꞌad. O da an labaya tʋmtʋn nɛ media consultant laꞌam nɛ Egypt media tʋʋma ni yʋma bɛdegʋ banɛ gaad.[1][22] O da anɛ kpɛɛm kanɛ pianꞌad kpiꞌad sʋŋir ye bipʋnbibis pʋ nar ye ba kul sidib ka ba saŋa nam pʋ paae la. O da zɛrigir nwaꞌ sʋŋidi puꞌab paŋ nɛ ba tʋʋma.[23]
Gbanvɛɛns
[dɛmisim gbɛlima | dɛmisimi din yi zin'isiana]- 1 2 3 4 https://web.archive.org/web/20110727232758/http://www.samiankrumah.org/pdf/CV_Samia%20Nkrumah.pdf
- ↑ https://web.archive.org/web/20190426214229/http://ghanamps.com/constituency/details.php?id=2615
- 1 2 https://web.archive.org/web/20210514233103/https://doc-research.org/forum/forum2020/speaker/samia-nkrumah/
- ↑ http://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/
- ↑ http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20081211063720/http://www.africamustunite.net/
- ↑ http://www.africamustunite.net/
- ↑ https://web.archive.org/web/20081211063828/http://www.samiankrumah.org/index.html
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2008/parliament.constituency.php?ID=316
- ↑ https://www.aljazeera.com/news/2008/12/9/ghana-poll-results-show-tight-race
- ↑ https://www.modernghana.com/news/198082/battle-for-samia.html
- ↑ https://www.myjoyonline.com/samia-seeks-independence-in-parliament/
- ↑ https://www.businessghana.com/
- ↑ https://www.modernghana.com/news/350455/samia-wins-heart-of-cpp-guru.html
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography#Oxford_Dictionary_of_National_Biography
- ↑ https://www.modernghana.com/news/570559/africa-must-re-examine-implement-nkrumahs-ideas.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20221220215312/https://www.noguchimedres.org/index.php/about/past-directors
- ↑ https://www.myjoyonline.com/
- ↑ https://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/nkrumah-fathia-c-1931
- ↑ https://web.archive.org/web/20170821002657/http://m.classfmonline.com/1.8518352
- ↑ https://web.archive.org/web/20210514233103/https://doc-research.org/forum/forum2020/speaker/samia-nkrumah/
- ↑ https://web.archive.org/web/20220627083834/http://www.west-africa-brief.org/content/en/samia-nkrumah
- ↑ https://www.news18.com/news/india/desperate-actions-like-child-marriage-due-to-poverty-triggered-by-climate-change-ghana-leader-samia-nkrumah-2317491.html
https://web.archive.org/web/20210514233103/https://doc-research.org/forum/forum2020/speaker/samia-nkrumah/[1]
- ↑ https://web.archive.org/web/20210514233103/https://doc-research.org/forum/forum2020/speaker/samia-nkrumah/
http://www.theghanaianjournal.com/2008/12/12/samia-nkrumah-the-amazing/[1]
http://panafricannews.blogspot.com/2007/02/samia-nkrumah-says-that-her-father-dr.html
https://web.archive.org/web/20081211063720/http://www.africamustunite.net/[1]